Sångerskan Oum el Ghait Benessahraoui, med artistnamnet Oum, ger oss en hyllning till öknen och dess nomadfolk.
Häromåret gästades Fasching av den marockanska sångerskan Oum. Hon gav en bejublad konsert som var som en hyllning till öknen och dess nomadfolk. Det då aktuella albumet Zarabi hade hon spelat in under bar himmel i ökentrakterna i södra Marocko och det var en sammanflätning av nomadernas musik med all den musik Oum kom i kontakt med under sin uppväxt: soul, jazz, hip-hop, reggae och gospel.
Efter denna Sahara-upplevelse har inspirationen från alla hennes resor och möten nu gett upphov till ett tredje album, Daba (”Nu”, på marockansk arabiska): en titel med flera bottnar. För Oum har konserterna under ett hektiskt turnerandet gett inramning till detta ”nu”,
För att ge musikaliskt liv till upplevelsen av ett intensivt ”nu”, där man som individ absorberar mer energi än sinnena kan tolka, valde Oum att spela in albumet i Berlin, en stad hon känner förkroppsligar detta.
Orkestreringen är fortfarande akustisk, men för första gången i hennes arbete finns också några elektroniska ljud i hennes låtar för att diskret ansluta dem till vår omtumlande samtid med den hotade naturen, det svåra öde som drabbar invandrare, de begränsningar som vissa kulturer fortsätter att utsätta kvinnor för.
Oums ”nu” är väsentligen dynamiskt. Hon positionerar sig som en kvinna i världen, övertygad om att kulturella hinder väger mindre än allt det som kan föra oss samman. Hon fortsätter sin strävan efter en Oum
Oum – sång
Yacir Rami – oud
Damian Nueva Cortes – kontrabas
Camille Passeri – trumpet
Carlos Mejias – saxofon, elektronik
